Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet låter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgångspunkt placerar jag mig själv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprätthålls i vårt samhälle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form låter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..

Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet låter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgångspunkt placerar jag mig själv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprätthålls i vårt samhälle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form låter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..

Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet låter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgångspunkt placerar jag mig själv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprätthålls i vårt samhälle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form låter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..

Syftet med den här uppsatsen är att tillsammans med ett posthumanistiskt perspektiv undersöka fenomenet socialt samspel i förskolan med fokus på hur ickemänniskor deltar i detta samspel. Empirin för studien samlades in, under vad som liknas vid en mindre fältstudie, på en förskola i Stockholm. I uppsatsen analyserar jag videoupptagningar från de deltagande observationerna tillsammans med ett antal performativa begrepp utifrån posthumanistisk teori.I dessa analyser blir det tydligt hur ickemänniskorna går att förstå som performativa agenter, som på många olika sätt deltar i samspelandet och formar barnens agerande och de roller barnen får. Genom att jag lyfter fram ickemänniskorna, och även sådana man ofta inte tänker på som så betydelsefulla som t.ex. små golvytor, en trälåda och ett bord, går det att förstå barnens agerande och samspelande, inte som uttryck för hur barnen verkligen är, utan som artikuleringar och översättningar av olika ickemänniskors kommunikation.

Den här studien utgår från syftet av att undersöka vad olika konstruktioner av utomhusmiljöer som förekommer i förskolevardagen kan erbjuda barn som subjekt och deras roller i den fria leken. Avsikten är att studera hur barn agerar beroende på kulturella och sociala influenser samt vilka positioner som uppstår mellan barn i relation till olika utomhusmiljöer genom det verbala samt kroppsligt uttryckta språket. Studien är genomförd genom videoobservation av fjorton 5-åriga barn från två avdelningar samt två förskollärare på en förskola i Sverige. De utomhusmiljöer barnen vistades i var en kommunal lekplats, en naturmiljö samt förskolans egen utomhusgård. Examensarbetet utgår från ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv och i analys, resultat och diskussion synliggörs subjektsteorier och performativa handlingar som belyser hur barn som subjekt konstruerar roller i lekar.   .

Denna studie handlar om genusskapande bland elever i årskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social språklig interaktion mellan lärare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för Lärande och samhälle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andraspråkslärare har studien fått ett naturligt språkfokus. Studiens fokus ligger på verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan påverka elevers genusskapande.

Syftet med den här uppsatsen är att tillsammans med ett posthumanistiskt perspektiv undersöka fenomenet socialt samspel i förskolan med fokus på hur ickemänniskor deltar i detta samspel. Empirin för studien samlades in, under vad som liknas vid en mindre fältstudie, på en förskola i Stockholm. I uppsatsen analyserar jag videoupptagningar från de deltagande observationerna tillsammans med ett antal performativa begrepp utifrån posthumanistisk teori.I dessa analyser blir det tydligt hur ickemänniskorna går att förstå som performativa agenter, som på många olika sätt deltar i samspelandet och formar barnens agerande och de roller barnen får. Genom att jag lyfter fram ickemänniskorna, och även sådana man ofta inte tänker på som så betydelsefulla som t.ex. små golvytor, en trälåda och ett bord, går det att förstå barnens agerande och samspelande, inte som uttryck för hur barnen verkligen är, utan som artikuleringar och översättningar av olika ickemänniskors kommunikation.

En Cirkus i ett parkeringshus ? en omdefiniering av en existerande och oanvänd struktur med en spännande rörelse på en växande plats ? Telefonplan. En plats för performativa artister att komma samman och utveckla sina idéer och producera en föreställning.  En hemmascen att arbeta utifrån och en fast punk att arbeta på då arbetsplatserna även finns inom enstaka evenemang. En kreativ plats med flexibla rum med en rytm mellan träning, produktion och scen..

Idrottskulturen präglas av en tydlig könsordning. Detta gör sig gällande då idrotter anses vara kvinno- eller mansidrotter. Att en idrott anses vara en kvinno- eller mansidrott tenderar att betyda att det är ett kön som är i majoritet av de som utövar.  Denna uppsats syftar till att undersöka hur tjejer påverkas av att de utövar en sport som domineras av tjejer respektive killar. Uppsatsen utgörs av en litteraturstudie.

Uppsatsen Den performativa uppväxten syftar till att studera den heterosexuella matrisens verkan i tre svenska skolskildringar. Som teoretisk grund för undersökningen används såväl Yvonne Hirdmans teori om hur genussystemet bärs upp av de logiska fundamenten isärhållning och könshierarki, som Judith Butlers queerfeministiskt filosofiska dekonstruktion av kön som kategori. De skönlitterära verk som analyseras är Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp och Tonys läroår, Jan Guillous Ondskan och Jonas Gardells trilogi En komikers uppväxt, Ett ufo gör entré och Jenny. Genom ett textanalytiskt tillvägagångssätt med komparativa inslag undersöks hur genusstereotyper reproduceras och stabiliserar heterosexualiteten som obligatorisk norm, vidare hur dessa processer gestaltar ungdomars identitetstillblivelse i den skönlitterära skolmiljön. De tre skolskildringarna statuerar exempel som belyser hur grupptryck och okritisk medvetenhet resulterar i kollektiv könsseparerad performativitet.

I denna uppsats undersöks katalogtexter producerade eller reproducerade av Moderna Museet i Stockholm om Pablo Picasso och Marcel Duchamp. Texterna undersöks, med utgångspunkt i museets egna påstående att konstnärerna ofta utmålas som varandras motsatser, ur ett narratologiskt perspektiv. Förekomsten av argumenterande passager, performativa yttranden, textagentens positionering samt värdering av konstnärskapen undersöks och en jämförelse görs mellan katalogerna och de två konstnärskapen. Undersökningen syftar till att ge en ingång till en förståelse för hur katalogtexter genom en aktiv narration skapar en normerande bild av konstnärskap..

I uppsatsen analyseras tre svenska ungdomsromaner från 2006 medan ytterligare sju romaner används parentetiskt som jämförelsematerial. Romanerna har valts ut genom sammanställning av enkäter. Det övergripande syftet är att studera vilken potential romaner som läses i grundskolans senare år samt i gymnasiet har för värdegrundsarbete med inriktning på jämställdhet. Fokus ligger på hur identitet och genus konstrueras hos föräldra- och eventuellt reproduceras hos huvudkaraktärerna. Utgångspunkt för analysen är ett intersektionellt perspektiv som innefattar social bakgrund, etnicitet och sexualitet.

Uppsatsen undersöker hur topiker och bildspråk speglar och reproducerar strukturella maktrelationer genom performativa talakter i samtida recensioner av populärmusik. Materialet består av 86 recensioner som publicerades i Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under augusti måndad år 2014. Analysen anlägger ett intersektionellt perspektiv på topiker och bildspråk som återkommer i recensionerna, för att undersöka förhållandet mellan musikalisk genreindelning och samhälleliga maktrelationer. Att anlägga ett intersektionellt analysperspektiv innebär i det här sammanhanget att undersöka hur identitets- och maktkategorierna kön, klass och ras skapar och förhåller sig till varandra. Resultatet är språkliga identitetskonstruktioner som avviker från den musikaliska genrens norm inte bara skapar utan även förstärker varandra.

Uppsatsen undersöker hur topiker och bildspråk speglar och reproducerar strukturella maktrelationer genom performativa talakter i samtida recensioner av populärmusik. Materialet består av 86 recensioner som publicerades i Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under augusti måndad år 2014. Analysen anlägger ett intersektionellt perspektiv på topiker och bildspråk som återkommer i recensionerna, för att undersöka förhållandet mellan musikalisk genreindelning och samhälleliga maktrelationer. Att anlägga ett intersektionellt analysperspektiv innebär i det här sammanhanget att undersöka hur identitets- och maktkategorierna kön, klass och ras skapar och förhåller sig till varandra. Resultatet är språkliga identitetskonstruktioner som avviker från den musikaliska genrens norm inte bara skapar utan även förstärker varandra.

I denna uppsats undersöks hur svenska översättare av engelska garantiavtal gårtillväga vid översättningen av shall och must. Problematiken kring användningen avshall i engelsk juridisk text är mycket omdiskuterad, och i denna uppsats ser jagnärmare på hur denna problematik påverkar översättare. Utifrån begreppen källspråksorienteringoch målspråksorientering undersöks hur översättarna hanterarshall och must i fyra översättningar av engelska garantiavtal. Resultaten visar att idet avtal där shall används både för att uttrycka förpliktelse och i den icke-rekommenderadeanvändningen i konstitutiva regler, så håller sig översättaren källspråksorienterattrogen originaltexten och översättaren överför på så sätt den icke-rekommenderadeanvändningen av shall. I de avtal där shall inte används för att uttryckapositiv förpliktelse går istället översättaren mer målspråksorienterat till väga.